Loading... (0%)

FAQ / VARFÖR VINDKRAFT

Varför förnybara energikällor och vindkraft?

Vindkraft är den förnyelsebara energikälla som har störst utbyggnadspotential. Den producerar ren el som inte ger några utsläpp.

Vinden har använts av människan i alla tider för att driva olika typer av utrustning som kvarnar, pumpar och båtar. De första elproducerande vindkraftverken utvecklades i USA på 1870-talet.

Historiskt har vindkraft stått för en ganska liten del av den globala elproduktionen, men under senare år har utbyggnaden tagit ordentligt fart.

Den årliga utbyggnaden av vindkraft har globalt ökat med 25-30 procent.

Varför vindkraft just nu?

Det finns flera anledningar till att vindkraften har vuxit kraftigt både i Sverige och i Europa de senaste åren.

Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftig utbyggnad av förnyelsebar energi. EU har som mål att 20 procent av energin skal komma från förnyelsebara källor år 2020. För att nå detta mål kommer vindkraften att spela en betydelsefull roll.

Vindkraft – en populär energikälla

Enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet är vindkraften den mest populära energikällan bland svenska folket. Hela 80 procent anser att man ska satsa på mer Vindkraft.

Vindkraft är konkurrenskraftigt!

Länge ansågs vindkraft vara en dyr energikälla. Idag är läget emellertid annorlunda. Teknikutvecklingen har gjort vindkraften konkurrenskraftig i jämförelse med andra nyproducerade anläggningar.

Sedan 1980-talet har priset för el producerad med vindkraft sjunkit med 80 procent tack vare att vindkraftverken har blivit både större och effektivare.

Vindkraft ger jobb

Vindkraftens kraftiga utbyggnad ger näring till en snabbt expanderande industri. Förutsättningarna för en kraftig expansion både i Sverige och i Europa är mycket goda. I dagsläget arbetar nästan 110 000 människor i Europa inom vindkraftbranschen. Motsvarande siffra för Sverige var under 2008 cirka 2 000.

Vindkraftsbranschen skapar sysselsättning för en mängd olika yrkesgrupper, alltifrån ingenjörer och programmerare till montörer och elektriker. Vindkraftsprojektörer strävar efter att använda sig av lokala underleverantörer vid nyetableringar.

Bland underleverantörerna finns såväl stora, marknadsledande företag som ABB, SKF och ESAB men även många små, nischade företag. Idag tillverkas det exempelvis vindkraftstorn vid det gamla Kockumsvarvet i Malmö och vid en fabrik i Kristinehamn. Maskinbäddar gjuts i Guldsmedshyttan och på andra platser i Sverige.

Vindkraft i det svenska energisystemet

Svensk elproduktion har traditionellt vilat på två ben – vattenkraft och kärnkraft. För att öka försörjningstryggheten och för att minska sårbarheten håller ett ”tredje ben” bestående av nyutvecklade förnyelsebara energikällor på att ta form. Vindkraft anses i nuläget vara det förnyelsebara energislaget med störst potential, både i Sverige och internationellt.

 

Vindkraft – idealiskt för svenska förhållanden

Till skillnad från solceller och solvärmesystem, producerar vindkraft som mest el under vinterhalv-årets blåsiga månader. Dessutom har Sverige, i motsats till länder med varmare klimat, sin största energiförbrukning under vintermånaderna. Att vi dessutom har god tillgång till lättreglerad vattenkraft gör vindkraft idealisk för svenska förhållanden.

Det är dock viktigt att påpeka att vindkraften ska betraktas som ett komplement i energisystemet.

Stödsystem för vindkraft i Sverige

Sverige har liten andel vindkraft om man jämför med de stora vindkraftsländerna i Europa. I Tyskland finns över 20 000 vindkraftverk som årligen ger cirka 40 TWh el. Detta trots att landet är något mindre än Sverige och har nästan tio gånger så många invånare.

För att uppmuntra och skynda på utvecklingen mot mer förnyelsebar elenergi har Sverige infört ett stödsystem som bygger på att elleverantörerna är förpliktade att skaffa sig så kallade elhandelscertifikat för förnybar elproduktion i proportion till hur mycket el de levererar till sina kunder, så kallad kvotplikt13. Kostnaden för elcertifikatsystemet förs vidare till slutkunden som betalar en elcertifikatavgift som är inbakad i elpriset på elräkningen.

En utbredd missuppfattning är att utbyggnaden av vindkraft finansieras genom statliga subventioner. En annan utbredd missuppfattning är att det är vindkraften som får de mesta av certifikatmedlen. Idag är det bara drygt 10 procent som går till vindkraft medan nästan 75 procent går till biobränsleeldade anläggningar.

Din webbläsare (Internet Explorer 8) är utdaterad. Uppdatera din webbläsare för att få bättre säkerhet och en bättre upplevelse på vår site.

Uppdatera din webbläsare