Varför vindkraft just nu?

Det finns flera anledningar till att vindkraften har vuxit kraftigt både i Sverige och i Europa de senaste åren.

Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftig utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin skal komma från förnybara källor år 2020. För att nå detta mål kommer vindkraften att spela en betydelsefull roll.

Vindkraft – en populär energikälla

Enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet är vindkraften den mest populära energikällan bland svenska folket. Hela 80 procent anser att man ska satsa på mer Vindkraft.

Vindkraft är konkurrenskraftigt!

Länge ansågs vindkraft vara en dyr energikälla. Idag är läget emellertid annorlunda. Teknikutvecklingen har gjort vindkraften konkurrenskraftig i jämförelse med andra nyproducerade anläggningar.

Sedan 1980-talet har priset för el producerad med vindkraft sjunkit med 80 procent tack vare att vindkraftverken har blivit både större och effektivare.

Vindkraft ger jobb!

Vindkraftens kraftiga utbyggnad ger näring till en snabbt expanderande industri. Förutsättningarna för en kraftig expansion både i Sverige och i Europa är mycket goda. I dagsläget arbetar nästan 110 000 människor i Europa inom vindkraftbranschen. Motsvarande siffra för Sverige var under 2008 cirka 2 000.

Vindkraftbranschen skapar sysselsättning för en mängd olika yrkesgrupper, alltifrån ingenjörer och programmerare till montörer och elektriker. Vindkraftsprojektörer strävar efter att använda sig av lokala underleverantörer vid nyetableringar.

Bland underleverantörerna finns såväl stora, marknadsledande företag som ABB, SKF och ESAB men även många små, nischade företag. Idag tillverkas det exempelvis vindkraftstorn vid det gamla Kockumsvarvet i Malmö och vid en fabrik i Kristinehamn. Maskinbäddar gjuts i Guldsmedshyttan och på andra platser i Sverige.

Vindkraft i det svenska energisystemet

Svensk elproduktion har traditionellt vilat på två ben – vattenkraft och kärnkraft. För att öka försörjningstryggheten och för att minska sårbarheten håller ett ”tredje ben” bestående av nyutvecklade förnybara energikällor på att ta form. Vindkraft anses i nuläget vara det förnybara energislaget med störst potential, både i Sverige och internationellt.

Vindkraft – idealiskt för svenska förhållanden

Till skillnad från solceller och solvärmesystem, producerar vindkraft som mest el under vinterhalv-årets blåsiga månader10. Dessutom har Sverige, i motsats till länder med varmare klimat, sin största energiförbrukning under vintermånaderna. Att vi dessutom har god tillgång till lättreglerad vattenkraft gör vindkraft idealisk för svenska förhållanden.

Det är dock viktigt att påpeka att vindkraften ska betraktas som ett komplement i energisystemet.

Stödsystem för vindkraft i Sverige

Sverige har liten andel vindkraft om man jämför med de stora vindkraftsländerna i Europa. I Tyskland finns över 20 000 vindkraftverk som årligen ger cirka 40 TWh el. Detta trots att landet är något mindre än Sverige och har nästan tio gånger så många invånare.

För att uppmuntra och skynda på utvecklingen mot mer förnybar elenergi har Sverige infört ett stödsystem som bygger på att elleverantörerna är förpliktade att skaffa sig så kallade elhandelscertifikat för förnybar elproduktion i proportion till hur mycket el de levererar till sina kunder, så kallad kvotplikt13. Kostnaden för elcertifikatsystemet förs vidare till slutkunden som betalar en elcertifikatavgift som är inbakad i elpriset på elräkningen.

En utbredd missuppfattning är att utbyggnaden av vindkraft finansieras genom statliga subventioner. En annan utbredd missuppfattning är att det är vindkraften som får de mesta av certifikatmedlen. Idag är det bara drygt 10 procent som går till vindkraft medan nästan 75 procent går till biobränsleeldade anläggningar.